200-åringen Hyltén-Cavallius

 

Det här är dubbelfestivalen som fokuserar på berättelser av allehanda slag i ord och ton från när och fjärran. I år firar vi att den svenska etnologins fader Gunnar Olof Hyltén-Cavallius skulle ha fyllt 200 år. Flera av festivalens berättare och musiker har botaniserat i Hyltén-Cavallius efterlämnade alster av insamlade ballader, sägner, visor och folksagor dessutom bjuder vi på en hel festkväll till hans ära. Vi blickar också framåt och tar den gamla traditionen och folktron in i 2000-talet, där vi bl.a. får följa folksagor och sägner in i spelvärlden. Vi ger oss av på sägenresor bland berättare och spelmän och sen kommer det musiker och berättare till oss ända från USA, Danmark, Storbritannien, Syrien, Norge, Senegal, Finland och Göteborg. Festivalen förser den intresserade med kurser, livsberättelser, vitsar, seminarier, konserter, föreställningar, film, barnäventyr och dessutom en hel festkväll på Gamla torg!

Så vem var han?

Prästsonen Gunnar Olof Hyltén-Cavallius föddes 1818 i Vislanda och kom så småningom att studera i Uppsala. Det var när han kom i kontakt med den banbrytande utgåvan Svenska folkvisor från forntiden av Geijer-Afzelius som han lockades att göra en egen insats. Han började samla in folkvisor, sagor, sägner, gåtor och dialektord i sin hembygd under sina ferier. Hyltén-Cavallius fick jobb på Kungliga biblioteket och lärde känna fler viktiga personer som engelsmannen George Stephens, vilken skulle komma att bli hans parhäst. Tillsammans publicerade de Svenska folksagor och äfventyr 1844, som var starkt inspirerade av Brödernas Grimms kända sagosamling. Hyltén-Cavallius värvades som chef till på Kungliga teatern och därefter fick han rollen som svensk-norsk chargé d’affaires och generalkonsul i Brasilien. Med bruten hälsa flyttade han sen hem till Småland igen och bosatte sig så småningom på släktgården Sunnanvik. Hans största intresse var fornforskningen och han började samla allmogeföremål och delar av hans samling blev t.o.m. utställda på världsutställningen i Paris 1866! Hyltén-Cavallius samling utgjorde grunden för Sveriges första landsortsmuseum 1867 (det som senare fick namnet Smålands museum). Han skrev också det etnografiska bokverket Wärend och wirdarne (1863–1868) som är en undersökning av ”småländska folkstammens ursprung och seder”. Den kom att bli mycket betydelsefull och räknas som startpunkten för den moderna svenska etnologin. Hyltén-Cavallius gick bort 1889 och ligger begravd under en mäktig runstensliknande gravsten på Skatelövs kyrkogård.